fredag 31 december 2010

Gott slut och gott nytt

Sitter nu i bilen på väg hem från jobbet. Ska skjuta in nyåret tillsammans med resten av familjen hos Gellenmyr. I förmiddags blev det att springa Sylvesterloppet traditionsenligt. På tunga ben fick jag ändå kamma hem segern i K35. Så nu lämnar jag den klassen med hedern i behåll :-). Nu kommer ett nytt år med nya spännande utmaningar. Jag önskar alla god hälsa och lycka 2011! Gott nytt år!

måndag 27 december 2010

Utvärdering

Jag gillar KLÖVERVASELIN! Så mycket att jag var tvungen att använda det i 20 km idag också.

söndag 26 december 2010

JAG ÄR LYRISK.....


Idag är jag alldeles lyrisk över skidlycka. Jag har åkt dryga 20 kilometer i Bockeboda och det kändes hur bra som helst!! Allt stämde idag. Perfekta spår (med skånska mått mätt), rätt valla, tekniken satt och GPS:en mätte strax under 6 minuter / km. Glädjen var total! Längdåkning kan verkligen vara jättekul och hur jäkla irriterande som helst.

Jag hade tur eftersom jag träffade Pelle G precis när jag skulle ge mig ut på första varvet. Han erbjöd sig att följa med ut och coacha mig. Han sa att det inte var några större saker men lite finslipning på tex kordinationen frånskjut-stakning och att jag inte ska sätta i stavarna för långt fram. Så det är bara att träna träna träna :-)

Jag har ett litet problem till och det är att jag förfryser mina ögon. Jag har provat alla möjliga olika salvor men inget hjälper. Jag blir röd och svullen några timmar efter träningspasset och det ser ut som om jag har gått en boxningsmatch istället. Idag kletade jag klövervaselin i nästan hela fejan så närapå mössan halkade av mig. Det får jag väl utvärdera imorgon bitti. När min käre pappa simmade Vansbrosimmet fick man inte bära våtdräkt. Då har han berättat att han använde Ullfett mot det kalla vattnet. Det får bli min plan B. Det är bara det, att han har också berättat att de fick tvätta sig med avfettningsmedel efteråt(sånt som man har till bilarna) för att få bort fettet från kroppen. Jag undrar hur mina ögon blir efter det........;-)

lördag 25 december 2010

Lugnet efter stormen...


Nu har "jullugnet" infunnit sig här i Kyllingaröd (både ute och inne). Alla pillar på sina julklappar och går och äter julgodis.


Solen skiner och det är snart dax att ge sig ut i den fina vintern.




GOD FORTSÄTTNING!

torsdag 23 december 2010

GOD JUL


Otroligt mycket snö vi har! Jag tror faktiskt inte jag har upplevt så här mycket snö någon gång här i skåne. Jag lyckades ploga upp vägen idag. Det tog ca 2 timmar för ca 150 m. Jag var sååå nöjd men när jag var färdig och skulle ställa in traktorn i ladan fick jag DIESELSTOPP!!! Mitt på vår lilla väg, vilket ju innebar att traktorn stod i vägen när jag skulle ta mig ut med bilen. Nåja jag gjorde väl nån nytta iallafall....det låg visserligen ny snö där när Ove kom hem, men den som låg där i förmiddags hade jag iallafall flyttat på.
Jag hoppas vädret har lugnat sig tills imorgon när det är julafton så att släkten kan komma hit och fira med oss. I värsta fall får vi väl fira julafton på juldagen. Jag kan berätta en annan rolig sak som påminner lite om Piff och Puffs jul hemma hos Musse och Pluto. I förrgår när vi hade tagit in julpyntet från förrådet och var på väg att klä julgranen kryper en söt liten mus upp ifrån lådan och ställer sig på kartongkanten och tittar ut. Resten av familjen står vända med ryggen mot lådan utom jag. Så där står jag med julgranslingan i högsta hugg och bara pekar och får inte fram ett ljud. När jag väl kunde säga : "-KOLLA EN MUS!" vänder sig alla om men då är musen borta. Den försvann som en blixt under soffan. Ojojoj vilket liv det blev här hemma. Naturligtvis fick vi inte tag på den. Fällan gillrades men den gapade tom ända till inatt när vi hade flyttat fällan till sovrummet. Vi vaknade av att fällan smällde och DÄR LÅG MUSEN men inte i fällan utan BREDVID. Jag jagade upp Ove som iklädd handskar tog den stackars musen som antagligen hade fått sig en lindrigare hjärnskakning. Det visade sig att musen var pigg och alert och sprallade vilt. Men stugvärmen fick den inte njuta av längre utan den fick snällt ge sig ut i vinternatten igen. Den hade säkert någon liten musfamilj som väntade hem honom till jul.

Jag önskar er alla en riktigt GOD JUL och kör försiktigt det fina vita vinterlandskapet!

söndag 19 december 2010

Spårstatus i Kyllingaröd: 3/5

Är det inte för lite snö så är det för MYCKET! Aldrig får man vara riktigt nöjd
;-).
Idag har vi chockat grannarna igen.... Vi har ju hur mycket snö som helst och det vore ju "själve den" om man inte skulle få till lite spår så man kan träna längdåkning här hemma. Så "Snillena började spekulera" (Jag & Ove alltså...) Sedan var vi igång. Fram med traktorn, på med snöskoffan, och i den en gammal tung motor och ovanpå det stod JAG. På det sättet packade vi snön ganska bra. Men OJOJOJ som det måste ha sett ut. Tur vi inte har alltför många grannar. Men det är klart, en och annan bil passerar ju. Ove var lite ängslig för att Macke skulle filma och lägga ut det på YouTube.


Sedan spårade vi ett par varv med skidorna men det blev väldigt grunda spår eftersom det var rejält packat. Men vi lyckades ganska bra och jag kunde "skrapa ihop" 12 km därute idag.
Nu kan jag stolt berätta att jag kan köra traktor. Jag fick privatlektioner igår och till min stora glädje fick jag praktisera mina kunskaper redan i morse eftersom det hade fallit ca 10 cm snö inatt. Så jag var ute och plogade innan Ove ens hade fått i sig sitt morgonkaffe. Ja okey, jag får väl erkänna att det var några små detaljer jag hade glömt när jag skulle starta....gasspaken var på fel håll och startspärren glömde jag att trycka in med foten. Men sen gick det som tusan.....
Men nu till det allra roligaste...nämligen sättet att stanna den gamle Grållen:
Ner med plogen, lägg i backen, ingen gas, tryck ner bromsen allt vad du kan och SLÄPP UPP KOPPLINGEN!
Jag trodde han skämtade men nej då, det var nåt fel på den vanliga stoppknappen därav detta förfarande. Det var bara det att jag var för lätt, så traktornhjulet rullade på stället och motorn vägrade stanna. Men efter att trycka ner mig ännu mer på bromsen, med hjälp av ratten fick jag stopp på den.
Det är alltid kul med med nya erfarenheter :-)

Polarexpressen


I helgen har vi bakat ett pepparkakståg. Eftersom Farmor alltid har gjort detta med barnen så har jag faktiskt aldrig behövt stå inför denna svåra utmaning. Men i år blev det inget bak hos farmor så det vara bara att bita ihop....


Vi var iallafall överens om att det inte skulle bli ett hus utan något annat kul (men inte för svårt!) Ett tåg kändes överkomligt. Självklart döpte vi det till Polarexpressen eftersom vi har en tradition här hemma att alltid titta på Filmen Polarexpressen dan före doppare dan. Det är för övrigt en film som jag varmt kan rekommendera. En mysig julsaga skildrad i fantastiska tecknade bilder.
Härligt med snö




måndag 13 december 2010

Luciatåg

Sötaste lilla lucian var fast besluten att vi även i år skulle lussa för grannarna.

SAGT OCH GJORT!

SPÅRSTATUS i Kyllingaröd: 4/5

Idag hade jag planerat att åka till Bockeboda för att träna men när bilen var färdigpackad och startklar så var där inget liv i den alls. Totalt stendöd! Vädret var helt underbart och jag hade ju planerat skidåkning idag. Så då var det inget annat att göra än att börja spåra själv! Det visade sig att det var perfekt underlag och snö för att få till ett bra spår på åkern. Det var mycket snö men skaren gjorde att dom inte blev allt för djupa. TITTA SÅ FINA DOM BLEV: Varken Bockeboda eller Stackedala har varit i närheten av så här fina spår denna säsongen! Och det bästa av allt; INGA HUNDAR, INGA FLANKÖRER eller annat som förstör spåren. Om jag är egoistisk?? JA SJÄLVKLART!


Klart risken att grannarna skakar på huvudet åt en är överhängande. Men det får man ta. Så det blev 12 km i strålande solsken där ute idag (vilket är lika med 25 varv :-D)


lördag 11 december 2010

Jag blir gaaaalen

Spåren var som smält isglass och som grädde på mosen är det fyra olika sällskap som går och vallar sina hundar rakt I SPÅRET! Jag blir GALEN!!! Efter 1 km var jag på ett uruselt humör och kunde faktiskt inte låta bli att "riva" av ett och annat till dessa spårsabotörer. I Stackedala är det så väl ordnat att det finns ett promenadstråk som är utmarkerat så att både promenerare och skidåkare kan vara där. Sen kan man kanske tycka att spåren ändå är så dåliga att det inte gör någon skillnad om man går där eller inte, men det gör det! Och det är ju dom enda spåren vi har. Promenera kan man göra var som helst men om man vill åka skidor (i spår) så får man ju köra till dom motionsanläggningar som arbetar hårt med att få så fina spår som möjligt i vårt hopplösa skånska vinterlandskap.
Löpning är inte att tänka på idag. Det är så halt på vägarna så det vore riktigt dumt att ge sig ut. Nej, nu ska jag ge mig in till stan istället för lite julshopping och även införskaffa ett par broddar till löparskorna.

Soluppgång

Just nu sitter jag och väntar på att solen ska gå upp så jag kan ge mig ut och åka skidor. Det är töväder idag så det blir massor med röd valla .

måndag 6 december 2010

Mellan hopp och förtvivlan

Nu är hoppet tillbaka. Jag gav mig ut igår och bråkade med skidorna igen. Denna gången i Stackedala. Det var superfina spår och för första gången kände jag mig som en skidåkare. Jag hade vallat säkert 10 lager och det funkade! I kombination med mycket mera kraft i stakningen.. Det var KUL!

söndag 5 december 2010

De é bare åk.....

Efter att ha genomfört den första längdåkningen på snö denna säsongen är jag inte lika entusiastisk över att ha anmält mig till Öppet Spår. Jag säger bara BAKHALT.....och jäklar vad irriterande. Jag tänker hela tiden på tekninken när jag åker och försöker lägga så mkt tyngd jag bara kan på frånskjutsskidan men ändå blir det inte bra. Det är frustrerande när man har mycket mera ork men inte kan disponera det på rätt sätt. Nästa gång ska jag valla många fler lager än vad jag gjorde idag. Glidet är iallafall superbra, det är bara det att jag glider på alla håll och kanter......

torsdag 2 december 2010

Kung Bore har slagit till

Vilken dag jag har haft. Jag började i morse med att köra fast i snödrivorna på vägen upp till brevlådan. Det var ett helt sanslöst snöfall eller rättare sagt snö från öster till väster. För det snöade verkligen på tvären. Jag hade lovat föreläsa på barnavdelningens utbildningsdag idag, så jag behövde verkligen ta mig in till CSK. Min räddande ängel Annelie ställde upp som vanligt. Hon körde mig till bussen och såg till att barnen kom till Fritids så kunde jag ta bussen in till stan. Vad skulle jag gjort utan henne.... Otroligt att jag "bara" blev 20 minuter sen.
Det hör ju till saken att jag var "gräsänka" och min sambo vägrade att lotsa mig per telefon från Stockholm hur jag skulle manövrera den gamle Grålletraktorn för att ploga vägen. Med lite nogare eftertanke var det nog klokt att inte släppa mig lös med traktorn i dom snödrivorna. Dom är inte helt ofarliga dom där maskinerna.....Men i helgen ska jag få privatlektioner! Då ska det plogas SNÖ!
Hemresan blev nästan lika komplicerad som ditresan med bland annat inställda bussar. Då fanns nästa goda vän till hands. Madde ställde upp och hämtade Linn och tog henne till Ekströms cafe för att vänta in mig så att vi alla kunde få skjuts hem. Så med så hjälpsamma människor har min dag gått ihop sig. Det trodde jag aldrig i morse!
Nu ska jag krypa ner under täcket och lyssna på hur vinden viner utanför husknuten ( och hoppas att jag inte blir väckt av mössen på vinden inatt )


Dom första gästerna på fågelbordet i år var Herr och Fru Domherre.

tisdag 23 november 2010

Jag och mig själv.

Den enda person man kan vara säker på att dela resten av livet med är SIG SJÄLV. Det blir enklare att leva om man har accepterat sig för den man är, eftersom man kommer att förföljas av den personen ända till domedag. Det är en ganska intressant tanke när man börjar fundera......

söndag 21 november 2010

Vattenskidor

Idag har jag avverkat mitt första långpass på rullskidorna. Det kändes riktigt bra och jag kunde hållit på ett tag till, om det inte hade varit för att jag var blöt ända in till trosorna. På vissa ställe var det nästan risk för vattenplaning...
På rundan fanns också en lång stigning där jag fick in hyfsad teknik på att diagonala. Någon mil till sen har jag gjort mitt första Vasalopp (på 3 veckor;-)
Det här börjar kännas riktigt KUL och jag ser framemot 2011 då det ska prövas på många nya utmaningar.

Endomondo Roller skiing Workout: "was out roller skiing 22.69 km in 2h:29m:10s using Endomondo."

måndag 15 november 2010

Till IVA och sen hem igen

Idag hade jag för en gång skull förberett mig bra för nattarbete. Jag hade sovmorgon till 11 var pigg när jag gav mig iväg tidigare ikväll. När jag kom till jobbet möttes jag av kollegor som undrade förvånat vad jag gjorde där... Det visade sig att jag hade kommit fel natt. Sååå typiskt mig! Jag kan hallå reda på alla andra, men inte mig själv. Gympapåsar, läxor, träningar, vantar, mössor you name it.. Nåja det var bara att byta om igen och köra hem igen. Men det är åtminstone bättre att få köra hem än att bli uppringd och få reda på att man ska jobba natten precis när tänderna är borstade och man är på väg att knyta sig. Tro mig ...jag vet..... Nej nu ska det bli skönt att krypa ner och sova. Natti natti

lördag 13 november 2010

Lördagkväll i soffan

Så skönt det är att bara sjunka ner i soffan en lördagkväll... Mätt och belåten efter en god middag och med en stor skål godis framför mig. Men efter att ha jobbat förra natten och som vanligt sovit dåligt idag så börjar det redan dra i dom ljusblå. Brukar numera förekomma barnens kompisars kommentarer med; -tycker du att jag ser yrvaken ut så beror det på att jag ÄR det.

onsdag 10 november 2010

Kyllingaröd-Huaröd tur och retur

Idag har jag åkt 12 km på rullissarna. Det blir roligare och roligare för varje gång. Men idag hamnade jag i diket men som tur är har det inte varit någon som sett mig när jag vurpat. Det måste vara en syn. Sedan är det ju inte det lättaste att ta sig upp igen. Så där ligger man som en nyfödd fölunge och försöker få ordning på allt som sticker ut.

söndag 7 november 2010

Sista loppet i K35....

Sådär ja....nu är det dax att flytta upp en klass och då menar jag inte för att jag har blivit bättre....Nej då för jag har blivit ÄLDRE (huuuuu...) K40 here I come! Nya konkurrenter, nya rivaler, nya starka snabba kvinnor att tampas mot. Fast det förståss några är ju nygamla, det vill säga att jag tävlade mot några av dem i K35 innan de nådde den aktningsvärda åldern 40!
Nu när jag ändå är inne på ämnet om att bli bättre så blev det ännu ett personbästa i Skanneloppet igår. HELA 3 SEKUNDER! Jodå träning ger färdighet......
Men för Noa gick det riktigt bra. Det var relativt långt (3,9 km) och han deltog i P11. Det som gör att Skanneloppet är så speciellt är starten. Första starten är kl 10:00 och sedan släpps grupper med max 10 st iväg varje minut. Detta gör att man vet inte alls hur man ligger till förrän alla har kommit i mål. Man gör verkligen "sitt eget lopp". Noa hade bra självkännedom och fick kliva högst upp på pallen igår. Och då hade han ett år äldre killar bakom sig. KANONBRA JOBBAT Noa!

Fotografen hann inte med

fredag 5 november 2010

Födelsedagsgrisen

Grattis till världens bästa 1-åring!


MILTON

HALLOWEEN

Noa omvandlades till Liemannen och åkte på Halloweenparty på skolan ikväll. Visst blev han fiiiin....?


måndag 1 november 2010

Åka eller köra skidor?

Jag frågade min sambo igår om det heter köra eller åka skidor? Då svarade han mig att skåningar kör skidor men alla andra åker...

söndag 31 oktober 2010

På skidor i ett snöfritt landskap...

Nu är dom inköpta och inkörda. Rullskidorna alltså. Jag har varit lite orolig för att det skulle bli tråkigt att träna på rullisar eftersom jag trivs bäst i skogen där det går upp och ner, men det har faktiskt varit ganska kul hittills. Det är tyvärr inte lika lätt att hitta bra träningsrundor som funkar med skidorna. Vägen här utanför har en så ojämn beläggning så nästan fötterna domnar...men det känns ändå ganska bra att hjulen rullar lite trögt så här i början. Varför...?? Jo för att asfalten är jäkligt hård, det vet jag, för den har jag redan synat på nära håll. Inga större skador, bara lite skrapsår på ena knät. Några kilometer härifrån är det fin jämn asfalt och OJ vilken skillnad. Där går det betydligt snabbare!
Träningsvärken har inte varit farlig. Jag trodde det skulle kännas mycket mer i överkroppen. Det är ju trots allt nästan bara dubbelstakning och frånskjut i en timmes tid under passen. Kanske är det så att den dåliga tekniken gör att jag inte kan åka mycket fortare och därmed tar jag inte "i" så mycket som jag borde. Kanske är det också därför pulsen inte heller riktigt går upp i nivåer som är jämförbara med löpningen.
Sedan är ju trafiken oxå något man får ha respekt för. Men det är intressant vad bilisterna saktar ner mycket när dom ser en människa på rullisar. Dom glider mycket saktare förbi än när det är ett barn som cyklar. Är dom rädda om lacken månne.....Spetsiga stavar....
Det allra bästa med att köra rullisar jämfört med snöåkning är att man slipper BAKHALT!! OCH DET ÄR HÄRLIGT!



På "Jungfruturen"


Det blev inga Elpex Wasa 610 utan en budgetvariant som utan tvekan kommer att räcka till mig. Ett par One Way för 1900 riksdaler. Bra pris tycker jag, ungefär som ett par löparskor....
Idag har jag sprungit Yddingeloppet i Torup. När vi körde i morse var det ett typiskt "Yddingeväder" dvs dimmigt, fuktigt och ca 7-9 grader. Jag tror faktiskt inte jag kan minnas nåt annat väder på detta loppet. Jag hamnade överst på pallen idag i K35. Eller rättare sagt Linn eftersom jag redan hade lämnat "brottsplatsen" för att skjutsa Noa till handbollsmatch i Lund. Linn hade fått uppdraget att vara på prisutdelningen i mitt ställe. Hon hade varit sååå stolt när hon hade klättrat högst upp på prispallen och till och med fått säga vad hon hette i mikrofonen.
Jag tyckte att loppet kändes kanonbra. Jag sprang om en tjej som jag hittills aldrig varit före i mål och fick rygg på ytterligare en som jag aldrig har varit i närheten av. När jag kom i mål var jag helnöjd och trodde jag hade överträffat mig själv....men ack nej ...10 sekunder långsammare än förra året. Det var kanske därför känslan var så skön, det gick helt enkelt inte tillräckligt fort;-).

fredag 22 oktober 2010

Mat och Ro

Har börjat med Mat och Ro. Kan konstatera att det är en "välsignelse" till familjer med många järn i elden. Bra för oss som kräver god mat, mycke mat, och mat i rättan tid. Kort sagt; Mat och ro ger frid och fröjd.....

http://www.matochro.se/

Ha en skön helg!

måndag 18 oktober 2010

Ullared

Ullared är en helt otrolig affär....eller GeKås som den egentligen heter.
Har slagit ihjäl en dag där och har bara en massa strumpor, schampo, vantar och annat onödigt småplock med mig hem. Jag får väl använda mig av mitt väl använda uttryck ; Möed skrik för lide to.....(som bonden sa när han rakade grisen ;-)
Nähä nu kallar sängen. Jag är tröttare ikväll än vad jag var efter maran i lördags.

söndag 17 oktober 2010

Växjö marahton

Fråga MIG vad som finns runt växjösjön och jag lovar, jag kan svara. Sprang nämligen Växjö Marathon igår och banan går 8 varv runt sjön. Det visade sig att det passade mig ypperligt med dennatypen av varvbana eftersom jag visste precis när vätskan kom och i slutet var det lätt att sätta upp små delmål.
Morgonen började med huvudvärk och lite stela ben efter att ha sprungit elljusstafetten i Hässleholm på fredagskvällen. Men när starten hade gått var huvudvärken borta och efter ca en halv kilometer hamnade jag brevid en tjej som jag höll jämna steg med. Vi snackade om allt möjligt. Det var hennes första mara och vi bestämde oss för att hjälpa varandra i mål. Vi fick mycket hejarrop utmed banan och det var riktigt roligt! Vi stärkte o peppade varandra. Det var en helt fantastisk höstdag och jag njöt för fulla drag. När vi hade 2 km kvar så var det bara 'pannben' som gällde. Då flöt det på och jag kände mig hur stark som helst. NÖJD OCH GLAD KOM JAG I MÅL PÅ TIDEN:

03:48:57


Jag tror jag har funnit tjusningen med att springa marathon. Ingen jäkt, ingen stress bara mala på i mil efter mil efter mil.....

/L

måndag 4 oktober 2010

Äntligen är jag en 'riktig' löpare

Jag minns en gång för ett par år sedan när jag stod i ett omklädningsrum efter en gemensam träning med Ryssberget. En av tjejerna fick då syn på mina tår och utbrast; -Du har ju inte en enda blå tånagel! Du är ingen riktig löpare förrän du har blåa tår!' Sedan analyserades det vitt o brett varför jag inte hade det. Dom enades ganska snabbt om att jag hade för stora skor varpå jag påpekade att det var dom som hade för små:-). Nåja jag kom över det där, hur jag än hoppades på en liten liten ljusblå skiftning när strumporna åkte av efter en halvmara eller nåt annat långt, så fick jag acceptera att tånaglarna aldrig hade en skråma. ÄNDA TILLS I LÖRDAGS efter Lidingöloppet! Då uppenbarade sig en tånagel som höll på att lyfta till himlen. Och igår hände det äntligen. Hela nageln for hädan och jag jublade och kan nu äntligen kalla mig för en 'Riktig löpare'. Så nu har jag bestämt mig för att fortsätta ett tag till. Virkningen får vänta!

/Liselott ,
numera med en tånagel fattigare och glad o lycklig

fredag 1 oktober 2010

Igång igen...

Nu åkte äntligen dojjorna på igen igårkväll. Det var Petras förtjänst. HOn har äntligen börjat löpträna igen efter hennes skada och hon ville ha mitt sällskap på den gemensamma RIK träningen i Kristianstad. Jag tvekade länge men insåg att en kroppslig "genomkörare" skulle få mig att må bättre. Och vad är trevligare än att förena träning med gott sällskap i ett skönt prattempo?

Endomondo Running Workout: "was out running 17.13 km in 1h:32m:38s using Endomondo."

Nu är både ÖPPET SPÅR och VÄTTERNRUNDAN ett faktum! Nu gäller det att ha disciplin att INTE bara ge sig ut på skööööna löparrundor utan nu måste rullskidorna inhandlas så att ljumskar, armar och rygg ska få sin beskärda del. Cykeln ska monteras upp för vinterträning så att rumpan får sitt...

/Liselott

söndag 26 september 2010

Önskas köpa: VIRKENÅL

Lidingöloppet gick åt skogen! Jag var riktigt nära att inte ens ta mig i mål. Jag började känna mig dålig vid 25 km. Benen lydde inte och mina händer var så svullna så att jag inte kunde knyta dom. Jag hade koll på klockan och 5 minuters tempo skulle räcka gott o väl till silvertiden. Sista kilometern var den längsta i mitt liv. När jag äntligen kom ut ur skogen och såg målet fanns det ingen kraft kvar. 20-30 m innan målmattan bar inte benen längre. Jag släpade mig fram till första målmattan där jag föll ihop som ett korthus. Fick direkt hjälp av sjukvårdare som försökte få upp mig. De fick hålla mig på vars en sida och släpa mig till sjukvårdstältet. Jag kunde verkligen inte hålla mig upprätt. Det var en fruktansvärd känsla. Blev grymt besviken men samtidigt rädd och tacksam över jag ändå tagit mig i mål. Piggnade till i sjukvårdstältet där min kära svärfar LöparFolke kom och klappade om mig och hjälpte mig med att knyta upp och ta av mig skorna. Hasse I och Monika var oxå där på 2 röda eftersom dom hade sett alltihopa. Vilket stöd jag fick. Är såå glad över alla omtankar jag har fått. TACK ALLA! Efter duschen på hotellet kom utmattningen igen. Frös och svettades om vart annat. Jag fick inte behålla något och det gjorde ju inte saken bättre. Idag är jag mycket piggare. Funderar på min nya karriär, som virkare... Kanske kan jag tävla i det också... Vem virkar grytlappen snabbast?

fredag 24 september 2010

Sagt av Kjell-Erik Ståhl:

'-Kan man prata under tiden man springer, så springer man för sakta'

Dessa krämpor...

Nu sitter jag på bussen på väg upp till Stockholm för att springa Lidingöloppet.Funderar på varför jag plötsligt får en släng av hypokondri när ett (för mig) viktigt lopp stundar. Ove undrade igårkväll om jag inte hade ont på nåt mer ställe än dom 5 jag redan hade räknat upp? -JO DÅ, säger jag. - Jag har lite känningar i min vänstra höft oxå. Varför är det så här? För lite mental träning? Eller är det för att ha en ursäkt ifall det inte skulle gå som planerat? Nej NU jäklar! Jag SKA klara 2.38. Bara positiva tankar från o med nu! Tänk på att leva idag, imorgon kan det va försent! /Liselott

onsdag 22 september 2010

Jag och rosen letar efter solen...

En solros från fågelfröna i vintras har letat sig upp och söker förgäves efter några värmande strålar....Kanske kommer dom till helgen. Härlige Mille var på besök igår. Linn avgudar honom och vill gärna hålla honom i knät. Det är bara det att Mille fyller 1 år om en dryg månad och är lite för stor för att sitta stilla. Det gör i och för sig inte Linn något, eftersom hon inte heller gärna sitter stilla mer än 5 sekunder...;-)
Charmtrollet

Mille & Mamma Melissa



3 dagar kvar till starten på Lidingö. Har börjat uppladdningen med extra mat och extra vila.
I år är det inte "bara" ett Lidingölopp utan även starten för min kommande titel ; "En svensk klassiker".
/Liselott


lördag 18 september 2010

Om en vecka ska formen vara på TOPP

Nuuu ÄNTLIGEN, är foten (ja, jag tror jag vågar säga det...) HELT BRA! Det känns hoppfullt. Ingen smärta nu, bara lite stelt. Tränade i K-stad i torsdags och det var precis vad mitt självförtroende behövde. Höll ett behagligt "prattempo" och ändå hamnade klockan på 4,46 min/km.
Nästa lördag, på Lidingö, Då gäller det!

Imorgon är det val.....
Såg Sverigedemokraternas valaffisch som någon hade klottrat på och skrivit :

"ENFALD FÖRE MÅNGFALD"
SverigedUmokraterna!

Jag blev överförtjust och sade till mina barn: "-Kolla vad bra skrivet". Varpå Noa säger: " -Men mamma man får inte klottra......"
Nej, visst ja (hmmmm)....

måndag 13 september 2010

Kvinnor vs män

En spännande tabell (åtminstonde om man är kvinna :-)
http://www.marathonguide.com/fitnesscalcs/ageequivalent.cfm

Vad är det jag har i foten???

Min fot spelar spratt med mig. Ena dagen kan jag knappt stödja på foten och nästa kan jag springa en tävling utan problem. Idag har jag varit ute på sista långpasset innan Lidingöloppet. Jag var tvungen att se hur foten beter sig... Hade ont i varje stegisättning i ca 22 km och då helt plötsligt släppte det!? Jag fattar ingeting.....Sista 2 kilometrarna kände jag ingen smärta alls. Antingen är det något som är löst eller som ligger i kläm och som slutar göra ont när det kommer i rätt läge igen. Jag har fått en läkare på jobbet att klämma lite på foten men han var lika konfunderad som jag.

Jag fick tyvärr stå över Veberödsrundan i lördags. Vågade inte chansa eftersom foten inte alls kändes bra. Det hade annars varit perfekt att springa en halvmaratävling för att sedan trappa ner och hämta krafter till Lidingö om två veckor. Men fick istället kämpa rejält i premiären av Degebergas Munkarace. Det var några vänner som hade arrangerat ett litet familjelopp på 6 eller 2 km i byn. Efteråt var det grillning och trubadur på Rogersvall. Det var en härlig avslutning på sommaren.

lördag 4 september 2010

Hässleholmsloppet

Foten håller!!! Idag har jag nämligen utsatt den för ett riktigt terränglopp som nog är det närmaste snitslad orientering man kan komma. Knöt knutar i skosnöret så att det skulle sitta löst över fotryggen men ändå hårt vid den sista knuten. Funkade perfekt!
Hässleholmsloppet med start och mål vid Hovdala slott var en riktig utmaning med många och långa uppförsbackar. Bitvis gick loppet på helt "obanad" terräng. Det var kul men jag tog inga risker. Fattades ju bara en fotvrickning nu när jag äntligen kan springa igen....Var väl ca 7-10 sekunder från 3:e platsen men vinsten för mig idag, var en fot som ser framemot en veckas hårdträning! HÄRLIGT!!

torsdag 2 september 2010

Skogen

Bilden nedan är från den vackra skog där jag tillbringar sååå många träningstimmar. Där är det perfekta träningsförhållanden med hur mycket skogsvägar som helst. Där kan man variera träningen i det oändliga. Backigt, slätt, skuggigt, långpass, raksträckor perfekta för intervall osv osv. Häromdagen visade den sig från sin bästa sida med solsken och lite känsla av höst i luften. Den här skogen har verkligen allt man kan önska sig. Man ser alltid hjortar, som man ofta kommer riktigt nära om vinden ligger på rätt håll. Räven är inte heller så blyg men tack och lov är vildsvinen inte så sociala och håller sig undan för det mesta. Det finns dom i Kristianstads kommun som vill ha en vindkraftspark i denna fantastiska skog. 150 meter höga verk som man inte ska vistas i närheten av pga risker för att något faller ner. Jag kan inte förstå det miljövänliga i att förstöra orörd, tyst och vacker natur. Sätt vindkraftverken i redan bullerförstörda miljöer!

Nu har jag börjat träna lite lätt igen. Foten är inte helt bra men efter några dagars Voltaren blev det bättre. Så nu finns hoppet igen...Kanske kan jag ändå lyckas med en silvertid på Lidingöloppet. Allt annat vore ju förfärligt eftersom det är så förbaskat tråkigt att virka....
Min onda fot får bada i isvatten efter träningen i hopp om att den ska skärpa till sig. ONT SKA MED ONT FÖRGÅS!

söndag 29 augusti 2010

Nya kycklingar

Min fot är fortfarande inte bra men nu kan jag åtminstonde gå på den. Det gör "bara" ont vid belastning. Försöker dra mig till minnes om jag kan ha tappat något på den eller stött i den i något. Det känns precis som att det skulle kunna vara en blödning inne i foten. Har googglat lite och visst, symtomen stämmer på en stressfraktur men det vågar jag inte ens tänka på....Vi får väl se. Det är bara att vänta.

Vi har hämtat hem lite fler kycklingar. Linn har förälskat sig i alla tre och går omkring och bär på dom. Den minsta av dom fick till och med följa med in i soffan och kura i famnen medans Linn tittade på Pettson och Findus.
I förmiddags gick vi ut i vår skog och letade kantareller i det vackra höstvädret, men idag var det rusning till svampskogen så rätt som det var hade vi följe med ett annat par. Fick då en bild framför mig hur det skulle se ut ner den första guldgula Herr Kantarell skulle uppenbara sig. Men vi insåg detta i tid och det föll sig automatiskt att vi gick skilda vägar. Det blev ändå inte många svampar eftersom någon annan hade hunnit före. Imorgon går vi djupare in i skogen....dit bara några få hittar.....

onsdag 25 augusti 2010

Ajajaj

Ikväll fick jag för första gången i mitt "löpartävlingsliv" avstå från tävling för att jag haft ont. Det känns som knivar i vänster fotrygg i varje steg. Det var efter långpasset igårkväll som det började, som i och för sig inte var särskilt smart med tanke på att det var tävling inplanerad ikväll. Jag trodde att det skulle ge med sig när jag hade värmt upp, så löparkläderna åkte på och vi åkte till Knislinge. Men ack nej, det blev bara värre för varje steg. Det var bara att gå och lämna in nummerlappen. SKIT OXÅ!
Hoppas nu bara att det är någon liten lätt överansträngning så att jag kan träna igen om några dagar. Lidingöloppet börjar ju närma sig och blir det inte under 2,38 denna gången så lägger jag av och börjar virka istället.....

söndag 15 augusti 2010

Klubbmästerskap i Barnakälla

I onsdagskväll var det dags för Ryssbergets IK:s klubbmästerskap. Det är distansen 10,5 km i skogarna runt Barnakälla utanför Bromölla som gäller, förutom för de yngsta och de äldsta som springer lite kortare. Banan är minst sagt kuperad. De som brukar springa där säger att; om man står i en vägkorsning i skogen och är osäker på vägen så ska man ta den med den brantaste backen, då är man garanterat rätt.

Äntligen var det Linns tur att stå på startlinjen. Efter alla gånger hon får stå bredvid och heja så var det äntligen hon som skulle vara i fokus. Och det var minsann inte vem som helst som hejade fram henne längs banan. Om ni tittar noga på bilden nedan så kan ni nog förstå vad jag menar. (Klicka på bilden så den förstoras)





Jag vill ägna några rader åt det tragiska som inträffade under Midnattsloppet igår. 2 personer dog under tävlingen. Och vad jag förstår var det en olidlig fuktig värme i Stockholm igårkväll. Men det måste vara mycket ovanligt att 2 stycken människor dör under ett 10 km lopp och där man inte hittar någon annan orsak än "bara" värmen.

/Liselott

söndag 8 augusti 2010

I ett regnigt Åhus

Det finns EN tävling på hela året som man önskar riktigt varmt väder med stekande sol och gärna 25 - 30 grader, nämligen ÅHUS TRIATHLON. Idag var det spöregn och snålblåst. Men jag och Noa bet ihop och såg fram emot dagens utmaning. Noa deltog för första gången i mini Triathlon och fjärilarna i magen var många innan start... Det var mycket för honom som skulle gås igenom, många moment att komma ihåg och sen var ju upplevelsen att göra alla tre sakerna i följd helt ny. För minitriathlon var det distanserna50 m simning, 1800 m cykling och 600 m löpning som gällde.


En koncentrerad Noa står på bassängkanten och lyssnar på speakerns instruktioner. Det var INTE varmt i luften. termometern stod på 17 grader men i vattnet var det desto varmare.



På väg in för att växla till det sista momentet dvs 600 m löpning



Noa spurtar igenom vattenpölarna in i mål. Bra jobbat, Noa! Ännu en välförtjänt medalj till samlingen.


För min del gick det väl ganska bra. Slutade som 9:a i motionsklassen. Distanserna i motionsklassen är 400 m simning, 20 km cykling och 5 km löpning. Det är en kul grej och jag får ta det för vad det är....kan knappast räkna med bättre med tanke på att cykeln inte varit ute en enda meter sen förra sommaren och simmar det gör jag bara för att jag inte ska sjunka;-). Det är konstigt det där med cykling för trots att man har relativt bra löpstyrka går det inte att översätta i cykelstyrka, utan där kommer mjölksyran direkt när man försöker ta i. Vi får väl se om det blir Vättern nästa år för då får man ut och blåsa av dammet på Trekken några gånger.

fredag 6 augusti 2010

Kullaloppet

Ikväll har jag varit och sprungit sommarens mysigaste kvällslopp, nämligen Kullaloppet i Rörum. Jag tror att detta kan vara 7-8:e gången så det känns som det börjar bli tradition. När man tittar sig runt så finns det klart och tydligt flera som återkommer varje år. Det är många kända ansikten. Start och mål är vid Kullas nöjesplats, en riktigt mysig dansbana innbäddad i skog ooch kullar. Banan går till en början ut på landsvägen och efter ca 2 km går det UPPFÖR och åter UPPFÖR i ca 4 km. Sedan in i skogen där det visar sig vilka som tränar i backar hemma :-). Antingen har man tagit slut på landsvägen eller återhämtar man sig och kan hålla ett bra tempo i dom sista kilometrarna. Eftersom man kan banan vet man i vilken backe man kan lägga in "stöten" då det efter just det krönet väntar en lååång utförsbacke. Det funkade även i år. En tjej och en kille blev efter och lyckades inte komma ikapp. Placeringen blev 4:a och tiden 48:02. Jag är jättenöjd. Dagsformen var sisådär men trots det blev det en dryga halvminuten bättre än förra året.

söndag 18 juli 2010

Semestern slut



Jag vet...jag är en urusel bloggare. Ingen som helst kontinuitet...
Men jag har iallafall hunnit med en massa saker även om jag inte har hunnit skriva ner dom här. Sommaren inleddes med en semestervecka på Kreta. I år valde vi att bo på Stefan Village i Agia Marina på västra Kreta. Ett mysigt lägenhetshotell i en alldelses typisk turistort på Kreta...Vi hyrde bil två dagar så vi var även på Elafonissi Beach och vid Samaria Ravinen. Elafonissi Beach var faktiskt så fantasktisk som man har hört talas om. Iallafall om man gillar kristallklart vatten.

Träningen fungerar bra men tyvärr inte tävlingsresultaten. Dock med undantag av Hörby marknadslopp som jag faktiskt förbättrade med en dryg minut. Det är väl bara att inse att vintern och vårens maratonträningen har varit för mycket långpass och för lite snabbpass. Nu ska det bli ändring på det!! Nu är det TVÅ kvalitetspass + ett långpass i veckan som gäller. Däremmellan får det bli dom där "vanliga" meditationspassen som är sååå sköna att ge sig ut på.
Jag och Noa har bestämt oss för att vara med i Åhus Triathlon den 8 augusti. Missade förra året så det ska bli riktigt kul!

måndag 7 juni 2010

Livet före och efter....

Jag KLARADE det!! Stockholm Maraton alltså... Det var betydligt roligare än jag hade kunnat ana. Jag hade förberett mig på smärtor men dom infann sig aldrig riktigt. Det var allvarligt talat en riktigt behaglig resa. Och hyllningarna från publikmassorna var så enorma så man nästan fick tårar i ögonen...
Vi åkte buss upp med Team Blekinge i fredags och väl uppe hämtade vi nummerlappar och gick på mässan och pastapartyt. Både jag och Petra skulle köpa "turbogel" men till vårt stora förtret var detta SLUT!! Ojojoj.... vår tilltro till detta gel är enorm och jag såg min sluttid rassla till med högre siffror. Men vi fick tänka om. Petra hade lyssnat på Rune Larsson och gick helt på hans koncept. Så hon gick till 7 eleven och köpte Wienerbröd som hon stoppade ner i vätskebältet. Jag nöjde mig med egen sportdryck och dextrosol.
Innan start på lördagen flödade kolhydraterna och jag hade laddat in så gott jag kunde. Rejäl hotellfrukost, sedan frukt, bars och en pastalunch på det. När starten gick var det absolut inget jag hade kunnat göra annorlunda och det kändes skönt. Målet var att komma under 4 timmar och jag hade bestämt mig för att gå ut lugnt. Banan var omlagd för i år. Första varvet var 16 km så när man passerade Stadion första gången var det ett varv till på 26 km. Jag hade bestämt mig för att "dela" upp loppet i tre delar (i huvudet alltså). 16 km - 16 km - 10 km. Det funkade bra. Efter Västerbron andra varvet började benen bli stumma. Då var det ca 7 - 8 km kvar och då gällde det att stoppa i sig all energi man kunde hitta vid vätskestationerna. Så sista kilometerna hade jag en pigg period så väl inne på Stockholm stadion kunde jag spurta i mål. VILKEN GLÄDJE!! Så numera har jag full förståelse för den känsla som maratonlöpare har berättat för mig om. Det vill säga att man är oslagbar och känner sig som bäst i världen!
Däremot måste jag ändå säga att min personliga uppfattning är, att Lidingöloppet är jobbigare. Där brottas man med ständiga pulshöjningar och mjölksyrakänningar. Under mitt maraton var jag "bara" trött från midjan och neråt och pulsen var på en jämn låg nivå. På lidingöloppet är man trött i hela kroppen.

Min sluttid blev 3,49,36 och placeringen 398.
Nöjd är jag även med kommentaren jag fick av min kära löparkompis Petra när vi hade återförenats efter målgång; "- Du ser ju piggare ut nu än vad du gjorde innan start!"

tisdag 1 juni 2010

Genrepet avklarat...

Heter det genrep när det gäller löpning...? nåja iallafall kunde jag stärka självförtroendet inför Stockholms maraton igårkväll, med 19 kilometer på lätta ben. Det behövs massor med positiva tankar efter floppen på Göteborgsvarvet. Då var jag ganska säker på att jag åtminstonde skulle kunna komma in på runt 1:42 men efter 12-13 km var jag totalt slut och började fundera på att "kasta in handduken". Men än så länge har jag inte brutit något lopp så det krävs nog lite mer än bara trötthet för att det ska hända...Så på trötta ben och med löpare som låg i gatstenen till höger och vänster kom jag iallafall i mål på tiden 1:47:46. Nöjd??? NEJ, så klart inte. Men trots det, blev placeringen bättre än förra året.
Uppladdningen inför helgens mara har börjat men jag lever lyckligt ovetande om lördagens krav på kraftansträngning. Jag tänker INTE skriva här om vad jag har för tidsmål utan det får stanna i mitt lilla huvud. Kanske kan det avslöjas efter loppet (beroende på hur det går;-)

Min kära lilla Linn har fyllt 6 år. Hon fick en ny 3-växlad cykel i present. Tillsammans med födelsedagsbrickan på sängen fick hon ett snöre som hon fick följa genom hela huset och som ledde fram till den fina cykeln. Hon blev SÅ glad!

torsdag 29 april 2010

"väck inte den fot som sover...."









Idag har mina små djurvänner till barn räddat den allra sötaste lilla mus från Ceasars käftar. När vi kom hem satt den stackaren på trappan och var alldeles paralyserad av skräck. Då hade katten säkert haft en rolig lekstund för att sedan sätta käftarna i det lilla livet. Katter är grymma djur....Jag kan acceptera näringskedjan och allt det där, men varför i herrans namn ska dom leka och plåga sitt byte till döds.




Har en sovande fot som vägrar vakna. Den känns som en klumpfot. Trodde först att det är dom buktande diskarna övergått i ett diskbråck men jag har ingen utstrålande smärta från ryggen och egentligen ingen smärta i foten heller. Bara en envist trött fossing...Får väl hoppas den vaknar snart. Helst innan den 5 juni...

söndag 18 april 2010

Ystadsterrängen

Oj oj oj vilken flopp det blev idag. Sprang Ystadsterrängen i vanlig ordning vid denna tiden på året och jag var väl förberedd. Det är en två-varvs bana och jag skulle ta det relativt lugnt på första varvet för att sedan öka på sista. Varvningen sker på löparbanorna inne på idrottsplatsen. Efter 6 km så var jag då där, vid varvningen, för att springa ut igen. Men Ack vad jag bedrog mig.... Blev hejdad av en funktionär som sa;" - du ska springa åt andra hållet, in i mål!". NEHE, sa jag, JOHO, sa han!! Då visade det sig att dom hade ändrat distansen från 12 km till 6 km för kvinnor. Så där kom jag i mål, med ca 6 kilometer krafter kvar i benen. Vilken besvikelse. Det skulle ju gått fortare om jag visste från början att det "bara" var 6 km. Lärdomen av detta får väl vara : TA INGET FÖR GIVET! LÄS TÄVLINGS PM:ET!
Det blev iallafall en seger i min klass K35, och för Noa gick det riktigt bra igen. Seger i P11 klassen och totalt 4:a av ungdomarna. Den glädjen man känner när det går bra för sina barn är på en HELT ANNAN NIVÅ än när man själv lyckas.

fredag 9 april 2010

Noa har vunnit sin första DM medalj i terränglöpning. Det blev silver efter 2 km i Jordbodalens backar i Helsingborg. Det var riktigt bra gjort. Extra bra eftersom han tävlade i en P12 klass och tampades mot killar som var 2 år äldre. Efteråt firade vi med att tura Helsingborg-Helsingör. Linn i Blåsippebacken




Träningen inför Stockholms maraton går bra. Nu ska jag klämma in ett par långpass till på ca 30 km. Sedan känner jag mig ganska bra förberedd.
Imorgon blir det Ystadsterrängen och ett snabbdistans pass. Hoppas att vinden inte är för hård för då kan det bli tufft på strandpromenaden!



måndag 15 mars 2010

Jag och en kompis var på The Studio i Malmö häromdagen. Det är en fotostudio som "stylar" och tar bilder helt gratis. Sedan får man köpa de kort man vill. Det var en ganska kul upplevelse även om jag hde förväntat mig lite bättre bilder. Men motivet är väl antagligen inte snyggare än så...he he he. Vi får se om jag i ett svagt ögonblick lägger ut någon bild här.....Fotot nedan är taget utanför entrén till Turning Torso och det var iallafall kull att ha varit där..

Jag hittade ett roligt filmklipp som Noa filmat på sig själv efter en fotbollsolycka i skolan. Hans stackars tänder har varit utsatta genom åren. Vi har snart klippkort på folktandvården....



video

söndag 7 mars 2010

Många bollar i luften

Handbollsturnering förra helgen och fotbollscup idag. Noa fick vara med och vinna B-finalen i Cabby Cup i Vinslöv förra söndagen och det var hans första "stora" handbollsturnering. En MYCKET stolt mamma satt på läktaren och hade hjärtklappning....Idag var det dags för mig att "svettas" igen. Det blev gruppspelseger och sedan tyvärr förlust i första slutspelsmatchen. Men det var nära...mycket nära en seger. Degeberga kvitterade när det var tre minuter kvar och sedan blev det "sudden death". Dom var sååå duktiga och Noa gjorde mål i alla gruppspels matcherna. BRA NOA!! Du är en stjärna!
Degeberga Goif lag 1 (förutom Benjamin)

Åhus HBK

Ikväll hade Noa lite ömmande skrapsår på knän och och andra mindre blessyrer. Xylocainsalva på, och sedan var det en nöjd och trött Noa som somnade gott.

Vilket härligt väder det har varit hela helgen. Nu känns det härligt att kunna löpträna utan snö under skorna. Mindre och mindre plagg behövs. Förra rundan utan handskar och idag utan underställströja!

tisdag 2 mars 2010

Vårkänslor


Sportlovet är slut och nu är våren på väg. Idag har det varit riktigt fint väder så nu börjar jag längta efter varmare tider. Det blev en skön träningsrunda i Åhus idag under tiden Noa spelade handboll. Och för en gångs skull springer jag UTAN en enda backe!


Sportlovsaktiviteterna under veckan har varit skidåkning i Vånga, Luftgevärsskytte och biobesök. Vi lyckades givetvis pricka in besöket i Vånga den dagen då det var flest besökare hittills under säsongen. Linn har blivit riktigt duktig och tar sig ner för halva backen helt själv.











onsdag 17 februari 2010

Nu är feber och förkylning är ett faktum. Jag tycker jag har klarat mig förvånansvärt bra denna vintern, men nu slog det till. Hade en bra träningsvecka förra veckan. Lyckades "skrapa" ihop 73 km. Men nu får man betala med vila och Panodil.
Vintern har tagit ett rejält grepp om oss. Men jag klagar inte. Tvärtom så har det betytt skidträning och ljusare kvällar tack vare att snön lyser upp i mörkret. Löpningen fungerar utan problem. Asfaltsvägarna är bra att springa på. Jag har bara ramlat en gång.....och då gick det blixtsnabbt, benen bara försvann under mig och på en halv sekund låg jag i en snödriva.

Igår var Linn på sin allra första fotbollsträning. Hon var lite nervös innan, men det var en mycket stolt Linn som sprang i idrottshallen med hela familjen som publik.
Noas handbollsträning med Åhus Handbollsklubb går bra och han börjar känna sig "hemma" i laget. Det är inte helt lätt att komma till ett lag som dels har tränat ganska länge tillsammans och dessutom känner varandra från skolan. Jag hoppas verkligen han fortsätter.

Vi försöker hitta en solresa till sommaren. Har försökt att vidga vyerna och kanske hitta något annat resställe än Grekland men nu lutar det ändå ditåt. Kanske till och med Kreta där vi faktiskt varit en gång innan. Annars verkar Karpathos vara en fin ö. Vi får se vad det blir.

Enorma snöhögar på innergården.


fredag 22 januari 2010

Bockeboda

Nu är även Bockebodaspåret invigt. Åkte ca 9 km där igårkväll. Det var riktigt fina spår (bitvis iallafall) och snön glittrade i skenet av elljusen. Skidorna har också hunnit med en runda på Team Sportia på grund av att det var något fel med bindningen. Varje gång jag har åkt har det varit svårt att få av pjäxan och igårkväll satt den som berget. Det var bara att ta av sig pjäxa+ skida och lämna in alltihopa. Det visade sig att bindningen var felaktigt monterad. Som väl var fixade dom det snabbt och jag fick tillbaka skidan redan igårkväll.

måndag 18 januari 2010

Sova med hockeyklubban



Nu är dom inköpta! Och inkörda! Ett par Fischer längdåkningsskidor med tillbehör införskaffades för 1½ vecka sedan. Har varit på golfbanan i Skepparslöv och åkt två gånger. Härligt. Men ojoj vad ovant. Tekniken är inte den bästa men övning ger ju färdighet så det är bara att ligga i. Spåren var inte dom bästa men helt okey. Lyckades även med att syna snön på nära håll i den enda backen där fanns på banan.


En dags utförsåkning på Vallåsen har det också blivit. Tyvärr slutade den dagen med en lossnat fäste i nyckelbensleden för Ove. En av skidorna utlöste och han landade på axeln. Konservativ behandlig till att börja med. Eventuellt operation om det inte blir bra. TRIST!!


Linn har verkligen börjat få kläm på att åka. En dag till, sedan kan hon nog ta sig ner själv. Nu vill hon gärna hålla i en stav och har inte riktigt styrsel på skidorna. Noa fixar det galant och tar sig ner överallt.


Dammen i byn är isbelagd och väldigt fin att åka skridsko på. Noa har fått en hockeyklubba av Ove ikväll och han var så glad över denna att han somnade med den i sängen.